lördag 27 december 2008

I väntans tider...

Vad väntan kan vara olidlig ibland. Min jäntas mage bara växer och växer. Nu vill jag att lillen ska ut.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)